Skuggor reser i natten.
Vaken söker ett spår.
Månen glittrar i vatten,
sömnlösheten är svår
Mörkret lockar att sova,
men tanken ropar på ljus
Sömnen vore en gåva,
mina ögon är fulla av grus.

Minnet finner en mening.
Orden bygger en scen.
Hjärnan får nog sin rening,
om ändå sömnen är klen.
Vinden piskar runt räcket.
Grenar böjer och slår.
Vaknaden vänder på täcket
i vila och timmarna går.

Skuggor reser i natten.
Vaken letar sitt bo.
Speglar krusning i natten,
klockan går, ingen ro.
Morgonrodnaden springer,
att hinna dagen fatt.
Väckarklockan den ringer
och själv har jag glömt det var natt.

- Göran Hansson